Rädslan

Kärlek är något fint och underbart, men i min värld förknippas kärlek med rädsla. Jag är rädd för att förlora någon jag tycker om, rädd för att förlora något jag byggt upp. I det här fallet är jag framförallt rädd för att bli riktigt kär i någon som faller tillbaka ner till drogerna och som inte tar sig upp igen. Jag är så fruktansvärt rädd att se dig fall dit igen.
Rädslan finns där av två anledningar. För det första vill jag inte se någon som betyder så oerhört mycket sakta men säkert ta sitt liv framför mina ögon. För det andra vet jag att jag måste bryta helt med dig om du trillar tillbaka. Hur ogärna jag än vill bryta är det ett måste och det vet du också. Stannar jag kvar vid dig då bryter jag ner mig själv och hur mycket jag än tycker om dig är det inte värt det. För trillar du nu är jag rädd att du inte orkar klättra upp igen. Och då måste jag tyvärr släppa din hand hur ont det än gör.