Gårdagens samtal

Jag jobbade kväll och det första jag gjorde när jag kom innanför dörren hemma efter att jag slutat var att ringa dig. Du hade tidigare under kvällen skrivit till mig att du saknade mig för mycket. Så fort vi började prata insåg jag varför du saknade mig extra mycket just idag.
Din dag hade varit skit från början till slut enligt dig själv. Allt hade gått fel och du hade saknat mig. Ganska snart kom orden jag väntat på, men som jag inte vill höra.
"Jag är så brajsugen så det är sjukt."
"Tänk att få sitta med en kall öl nu."
Jag har hela tiden vetat att det ska komma. Jag har väntat och väntat. Igår kom det för första gången sedan du åkte in. Jag vet att det inte var den sista.
Jag blev ledsen och sa att jag tyckte det var jobbigt att höra, men du sa att du behövde få det ur dig. Självklart lyssnar jag på det du säger. Att lyssna och finnas är det enda jag kan göra.

Ringde dig förut för att se hur det var. Idag var det bättre. Du lät glad igen och sa du mådde bra. Skönt. Riktigt skönt.